They say I'm crazy, I really don't care

Usch vilken natt jag har haft. Skulle precis lägga mig och somna då klockan var ca 1, då ringer mobilen, och jag tänkte: vem fan ringer såhär sent?
Det var Jocke. Vi snackade i ca 2 timmar, och jag vet att o jag hade varit i hans sits så hade jag varit livrädd och också velat ha någon att snacka med. Nu låter detta vääldigt dramatiskt, men det var det inte, bara någon att snacka med. Inte svårare än så. Jag somnade framåt tre tiden, och någon gång där startade min mardröm. Den höll på i ca 4 timmar och jag vaknade kl 08.00 och var helt klarvaken. Har dock glömt det mesta av handlingen, vilket kanske är bra. Fy vad jag hatar mardrömmar. Men dagen fortsatte, Jocke kom förbi och åt frukost här kl 09.00 med tanke på att han jobbar i närheten, det var trevligt.
Mår fortfarande lite sådär halvbra så resten av dagen har väl spenderats i soffan. Det är föresten sjukt hur mycket dåliga tv-program som går på dagarna, bara massa sånt där "ring-in-och-vinn-program", fruktansvärt långtråkigt. Men jag antar att det inte är meningen att man ska se på tv på dagen, för i så fall hade dom väl visat något bättre, eller?
Alltså ibland funderar jag på vad vi gör här, och jag är garanterat inte ensam om att ha tänkt tanken. Jag vägrar tro att det inte finns någon anledning, det måste det finnas. För allt har en anledning, allt måste ha en anledning. Och varför placera oss i en sån sjuk värld i så fall? Nej, det måste finnas en anledning till det också. Jag vill ha svar, kan inte en alien viska i mitt öra, bara mitt. Jag lovar att jag ska vara tyst. Jag lovar.
Man blir konstig utav att va sjuk. Men jag bryr mig inte.

/ESJ